Nyheter

Panelsamtal för en jämställd stad

[2018-03-16] Under hashtagen #sistaspikenikistan har kvinnor inom byggbranschen delat med sig av sina upplevelser av sexuella trakasserier, övergrepp och våld. Reaktionerna har inte låtit vänta på sig och många vill nu gå från ord till handling. Den 7 mars hölls därför ett panelsamtal på Arkitekthögskolan med temat Könsrelaterade maktstrukturer inom byggbranschen, med fokus på arkitektur och stadsbyggnad.

Panelen bestod av Ana Betancour, Linda Gustafsson, Anna Lundberg och Anna-Carin Dahlberg. Moderator för samtalet var Cajsa Winge.

Moderator för samtalet var Arkitekthögskolans alumni Cajsa Winge som också är en av initiativtagarna till sista #sistaspikenikistan. Panelen bestod av Ana Betancour, professor i arkitektur och rektor vid Arkitekthögskolan, Anna Lundberg, kontorschef på Sweco i Umeå, Anna-Carin Dahlberg, kontorschef på White i Umeå, samt Linda Gustafsson, jämställdhetsstrateg på Umeå kommun. I publiken satt många verksamma arkitekter från Umeå, studenter från Arkitekthögskolan och andra institutioner vid Umeå universitet, universitetspersonal och allmänhet.

Under panelsamtalet diskuterades frågor som rör arbetsmiljön inom byggbranschen. Panelen var överens om att det på varje arbetsplats behövs tydliga kanaler för att anmäla eventuella trakasserier, sexistiska jargonger och övergrepp men att det viktigaste arbetet ligger i att skapa ett jämställt arbetsklimat där sådant inte förekommer. Det är en svår process eftersom det rör sig om starkt rotade strukturer och någonting som måste vara en medveten strategi i det dagliga arbetet för att kunna uppnå en förändring.

– Feministisk arkitektur handlar inte främst om vad som skapas, utan hur och innefattar arbetsmetoder som är normbrytande och inkluderande i sig. Det innefattar bland annat ett problematiserande runt vem jag är och vem du är i din roll som arkitekt. Vi är en relativt homogen grupp människor som ska skapa miljöer för en heterogen grupp. Hur ska vi kunna skapa inkluderande miljöer om vi själva inte är det? säger Cajsa Winge, verksam arkitekt.

Cajsa trycker också på vikten av att ha förebilder och säger att hon själv inspireras av kvinnor som arbetar med eller forskar kring jämställdhet, som Ana Betancour, Katarina Bonnevier, Doina Petrescu och Despina Stratigakos.

Med valda fokus på arkitektur och stadsbyggnad var samtalet en chans att diskutera hur könsrelaterade maktstrukturer även sträcker sig utanför arbetsplatsen och formar arkitekturen och stadsrummet.

– Alla som arbetar med samhällsbyggande har ett stort ansvar att motverka de sociala normer och strukturer som skapar diskriminering, sexism och ett ojämlikt samhälle. Efter det som belysts i #metoo-rörelsen är det extra angeläget att ta fasta på de frågeställningar som lyfts fram i debatten. Vi behöver prata om hur arkitektur påverkar och kan bidra till jämställdhet, för vem och av vilka staden formas och hur vi kan bidra till ett socialt rättvist och jämlikt samhälle tillsammans. Vi ville därför bjuda in till ett samtal med lokala aktörer som arbetar med jämställdhet i sina uppdrag, säger Ana Betancour, rektor vid Arkitekthögskolan, Umeå universitet.

Linda Gustafsson berättade i samtalet om hur Umeå kommun arbetar med att synliggöra könsrelaterade maktstrukturer i stadsrummet, framför allt i olika typer av projekt. I deras arbete med projektet Gendered Landscape – En resa i Umeås könade landskap beskrivs bland annat hur bristen på jämställdhet  är synligt i infrastrukturen. Arbetsplatser där framför allt män arbetar har i stor utsträckning goda parkeringsmöjligheter. Arbetsplatser som istället är kvinnodominerande tenderar att ligga intill bussförbindelser. Här är det tydligt att den rådande normen att män kör bil till jobbet och kvinnor åker buss påverkar hur vår omgivning planeras och i förlängningen också förstärker dessa strukturer.

Anna Lundberg och Anna-Carin Dahlberg var överens om att det är många yrkesgrupper involverade i varje projekt och att det är viktigt att satsningar på jämställdhet finns i alla led, från beställare till de sista handpåläggningarna på byggplatsen. Arkitekterna måste använda de verktyg som de har för att skapa miljöer för alla.

– För att åstadkomma en förändring är det viktigt att samtalen fortsätter inom såväl utbildningen som på arkitektkontoren och hela byggsektorn. Vi vill att Arkitekthögskolan ska vara en plats där akademin, samhällsbyggare och allmänheten kan samlas kring frågor som rör jämställdhet inom branschen, i arkitekturen och i stadsrummet, säger Ana Betancour.

Text och foto: Emelie El-Habta

Om Arkitekthögskolan:

Arkitekthögskolan är en del av Umeå universitet och ligger vackert beläget intill Umeälven, ett stenkast från centrum. Arkitektutbildningen startade år 2009 och har i dag cirka 250 studenter på kandidat- och masternivå. Skolan är en del av universitetets Konstnärliga campus som förutom Arkitekthögskolan utgörs av Konsthögskolan, Designhögskolan, HUMlab-X, Bildmuseet, Sliperiet och ett bibliotek med inriktning konst, design och arkitektur. Skolan har som mål att utbilda framtida arkitekter som kan arbeta för social förändring, mot ett hållbart samhälle, med utgångspunkt i ett etiskt förhållningssätt till professionen.

www.arch.umu.se

Redaktör: Ingrid Söderbergh